Besparingen som återvinning ger är framför allt i form av energi. Det går ofta åt stora mängder energi för att framställa nytt material, och en stor del av denna energi kan sparas in genom att istället använda befintligt material. På detta sätt kan flera steg i tillverkningskedjan hoppas över. Exakt hur mycket energi man kan spara in beror på vilket material det rör sig om. Att återvinna aluminium är exempelvis en extremt energibesparande åtgärd, eftersom det är en omständlig process att framställa aluminium ur mineralet bauxit.

Genom att återvinna minskar man också den totala mängden sopor. Idag har nya soptippar förbjudits inom EU, vilket gör att sopor bl.a. fraktas från Italien till Sverige för att förbrännas i kommunala sopbränningsanläggningar. Detta ger upphov till utsläpp av växthusgaser, både från transporten och förbränningen. Dessutom går ju inte soporna helt och hållet upp i rök, utan en del blir kvar och måste dumpas någonstans. Genom att återvinna så mycket som möjligt av materialet undviks detta problem, eller minskar åtminstone i omfattning.

Sedan gäller det att konsumenterna också är beredda att köpa produkter gjorda av återvunnet material, exempelvis strumpor av återvunnet garn.

Det kanske mest vanliga inom detta område är ekologisk mat. Det var det som kom först till Sverige och vars utbud är allra störst. Idag så kan man få tag på ekologiska produkter i varje livsmedelsbutik i Sverige, men det blir också allt vanligare med livsmedelsbutiker som uteslutet säljer organiskt och ekologiska varor.

På nätet har ekologiska varor gjort allra störst succé. Utbudet är stort och vem som helst i Sverige har tillgång till dessa produkter. Att köpa tygblöjor på nätet är exempelvis något som håller på att bli allt vanligare. Allt fler familjer där ute värnar om sina barns hälsa och framtid, och tygblöjor har blivit en symbol för just detta.

Vem vet? Om några år så är kanske ekologiska butiker och produkter  minst lika vanliga och populära som mellanmjölken är på ICA?

Allt fler verkar alltså värna om sina kroppar och vad man stoppar i sig. Det handlar alltså inte längre bara om att bli mätt, utan nu ska man även få i sig nyttiga livsmedel och mat som får kroppen att må bra. En trend som ju funnits ganska länge, men som alltså ökar i allt större utsträckning.

För oavsett om det så handlar om att få i sig kosttillskott, nyttig mat eller livsmedel med lågt GI, så är det alltid fokus på hälsan och kroppens välmående. Något som allt fler har börjat inse. Det räcker helt enkelt inte att kroppen ser sund ut på utsidan, den måste även vara hälsosam och frisk på utsidan. Först då finns det hopp om ett liv i hälsans tecken.

Det borde finnas fler saneringsinstitutioner för det här, så att folk faktiskt tar reda på hur det ser ut på svenska bondgårdar. De som idag är ansvariga verkar inte kunna täcka behovet riktigt.
Det vill vi se 2011!